Direktlänk till inlägg 27 augusti 2013
Smulan är en lugn och fin katt. Visst, hon älskar att busa men för det mesta så sover hon. Om det är till något djur som jag har en speciell relation till så är de till henne. Den katten är speciell. Hon förstår när jag är ledsen och kommer alltid och puffar sitt huve mot mitt ansikte då. Bara man går utanför dörren så springer hon mot en och stryker sig mit mina ben. Hon älskar att bli kliad och lite mindre att bli fasthållen. Men hon tycker ändå att det är lite mysigt att sitta i famnen.
Men all framsida har en baksida.
Hon är rädd och skygg. Väldigt mot främmande människor. Mina kompisar kan knappt klappa henne. Oftas kan dom se en skymt av henne när hon tassar förbi. Men det är inte mycket, om dom håller i henne är pulsen på 120 och hon bara väntar på rätt sekund att springa iväg på.
Min katt är min vän, mer än vän.
Hon betyder mycket, ALLT.
Det jag ville få fram av denna text är att jag aldrig haft så stark relation till ett djur förut. Denna katt är speciell, och jag älskar henne. Hon är min bästa vän och betyder så fruktansvärt mycket. Hon är en familje medlem som alltid finns i mitt hjärta. Hon är som en människa.
De jag kallar kärlek.
http://www.nattstad.se/emiliasundberg http://www.nattstad.se/emiliasundberg http://www.nattstad.se/emiliasundberg http://www.nattstad.se/emiliasundberg http://www.nattstad.se/emiliasundberg http://www.nattstad.se/emiliasundberg http://www...